vila i frid lilla Måns...


Du blir en ängel i katthimlen nu Måns. Där kan du springa och skutta så mycket du vill, ingen kommer att stänga dörren framför nosen för dig. Ingen dum, äcklig bil kan köra över dig. Du kommer att få träffa din dumma mamma Maggan igen. Hälsa henne från mig och säg att jag saknar henne. Nu är den sista vita katten borta... Och det gör så jävla ont! Jag hoppas det betyder något att du fick ett lyckligt, kort liv där du fick göra som du ville. Och jag hoppas att du inte är arg på mig för att jag var den sista som släppte ut dig och för att jag skällde på dig när du klöste i min kista i fredags. Jag ångrar det... Du kommer att fattas mig. När jag ser en ängel med en svart tuppkam på huvudet kommer jag veta att det är du.

Du skulle ha fått mer tid. Och du ska veta vad Mio saknar dig. Och vad pappa gråter. Älskade lilla katt.



Måns Filur Månsilur Maggasson
10/7 2007-29/11-2008



inte som jag tänkte mig.

Idag är det ett dygn kvar tills jag får nycklarna till min nya lägenhet. Denna dag var tänkt att bli en sentimental, mysig, förväntansfull, underbar dag. Jag skulle träna, flyttstäda, packa, förbereda morgondagen och fira första advent tillsammans med min familj. Äta bullar, tända ljus och mysa. Introducera lite julstämning...

Istället blir det en sorgens dag. Alla kommer att vara ledsna, tomheten och tystnaden som uppstår när det inte finns några ord kommer att ligga tung. En begravning kommer att äga rum. Ingen lycka kommer att finnas. Flytten och självtändigheten har hamnat i ett annat ljus. Världen känns inte så vacker längre...

En sekunds felmarginal. Hur skulle jag veta? Vem vet någonsin? Varför kan inte allt vara som det var igår...



...




neeeeeeej!


Det är inte sant! Jag orkar inte... Jag visste att allt var för bra. Sa jag inte att allt var för bra? Jag tar tillbaka allt bara du kommer tillbaka igen min lilla fina.






ingen vanlig natt...

När man är 33 år, är begåvad, vacker, driftig, har en go 8-årig dotter och en fin man, varför ska man dö? Varför tvingas man att välja att avsluta sitt liv? Varför får man inga alternativ? Hur förklarar man för sin dotter att mamma väljer att dö? Eftersom det som återstår av livet bara är sjukdom och lidande.

Jag har bara "känt" dig i 14 månader, men du har varit här mycket. Vi känner dig allihopa. Vi har lidit med dig. Nu får du förhoppningsvis frid. Slipper smärtan. Det är kanske några veckor kvar tills ditt hjärta slutar slå. Din död kommer att vara plågsam, du har haft dialys så länge. Jag hoppas att du får det bra dit du ska.

Det här är tungt, så tungt. Vi förstår ditt beslut och det är nog ditt enda alternativ. Du är trött. Men det är tungt ändå. Vi tycker om dig. Och det får oss att tänka. Vi har gråtit i natt ska du veta. För att det är sorgligt. För att det är orättvist. För att din dotter förlorar sin mamma...

Det här är till dig. Jag är ledsen.



Vila i frid...



konsekvenser.

Hej tomheten.

Alla ni som lever. Tänk på vad ni gör. Tänk på vad ni säger och hur ni är. Vad visar ni och vad säger ni? Varför har människor så svårt att välja, att ta parti? Vad betyder egntligen någonting? Jag förstår inte hur svårt det kan vara. Att vara ärlig och lojal. Om alla kunde försöka tänka lite på att allt man gör har konsekvenser. Man ska inte gå och lasta sig med skuld för allt man gör men hur svårt kan det vara att i alla fall vara en halvshysst människa... Varför vill man gör någon ledsen? Eller varför är det så svårt att be om ursäkt om man nu gör det?

Eller är det bara jag som väljer fel? Människor är svin. Lita aldrig på dem.


tvekar.

Hur ska man kunna säga nej till det man helst av allt vill ha? Är en liten liten bit av lycka bättre än total olycka? Är det bättre med en liten bit av helheten än ingenting? Hur många val ska man tvingas göra?

Hade jag kunnat hade jag bett dig lämna allt för mig. Jag hade bönat och bett. Om jag hade trott att det fanns minsta chans att du skulle göra det. Jag hade försökt bevisa på alla sätt att jag är den rätta. Men jag har ju egentligen aldrig trott på det. Högt kan jag inte be om något.

Inuti har jag bett till någon större kraft, varje dag. Större än du och jag...

image30




raven.

Ska seriöst skicka en ansökan till Guiness World Records om man kan få vara med i deras fina bok. Tror att jag har gråtit mest i hela världen idag... Som ni kanske har sett i tidigare inlägg har det dagens tema... Det var alltså inte med flit jag så ut som Gene Simmons. Har i alla fall tagit mig i kragen och tvättat bort sminket, det kliar och svider så förskräckligt i gråtiga ögon.

Jag har haft god hjälp i gråtorgierna av Tom McRae, Anna Ternheim och Reamon. Tack för det! Reamon mest för nostalgins skull.Det är tur att det finns genialiska musiker som kan hjälpa till att tömma en på känsor. Nu är jag mest tom, har inget kvar att ge.

And everything you love will break, you're running out of things to make you feel alive

Låt mig bara falla...


image28
Min himmel.




sorg.


Här är världens allra mest ensamma och ledsna vantar. De har gått sönder. Precis som jag.

image27


tårar.


hold my hand when you leave don´t wake me up just to see how you say goodbye.

det är inte vackert.


image25



RSS 2.0