inte som jag tänkte mig.

Idag är det ett dygn kvar tills jag får nycklarna till min nya lägenhet. Denna dag var tänkt att bli en sentimental, mysig, förväntansfull, underbar dag. Jag skulle träna, flyttstäda, packa, förbereda morgondagen och fira första advent tillsammans med min familj. Äta bullar, tända ljus och mysa. Introducera lite julstämning...

Istället blir det en sorgens dag. Alla kommer att vara ledsna, tomheten och tystnaden som uppstår när det inte finns några ord kommer att ligga tung. En begravning kommer att äga rum. Ingen lycka kommer att finnas. Flytten och självtändigheten har hamnat i ett annat ljus. Världen känns inte så vacker längre...

En sekunds felmarginal. Hur skulle jag veta? Vem vet någonsin? Varför kan inte allt vara som det var igår...



...




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0